När jag flyttade in i vår nuvarande lägenhet för ca 1,5 år sen köpte jag i princip inget nytt. Allt jag tog med mig var antingen gammalt, ärvt, lånat eller loppisfyndat för en billig peng. Jag har en förkärlek för saker med en historia. Saker som inte blivit massproducerade i en fabrik, utan sånt man ser att har varit i användning, som kanske är för hand snidade och som tidens tand har tuggat på i kanterna. När jag sitter vid vårt köksbord brukar jag tänka på att där har min mormorsmor suttit och kanske ätit barkbröd och druckit cikoria. Faschinerade tanke!
Välkommen in i vårt kök!
Den här turkiska kaffepannan är köpt i Sarajevo när jag var och inter-railade i öst-Europa sommaren 2010. I ibriken, som den heter, kokar man starkt men väldigt smakrikt kaffe som avnjuts i små glas tillsammans med ett sött bakverk, gärna Turkish delight. Mmmh!
Mina föräldrar i sin ljuva ungdom (läs 70-tal) finns med på ett hörn. Matbordslampan är ett verkligt kap. För ynka 5 guldpengar inhandlande jag denna Louis Poulsens pH5 look-a-like.
Denna praktiska låda på hjul har seglat full av tulpanlökar från Japan till Helsingfors och sedan fraktats upp till en blomsterhandel i Nykarleby. Ca 40 år senare räddade jag den från kassering när handeln hade slutförsäljning. Lådan har sedermera fungerat utmärkt som både nattygs- och soffbord.
Begonian påminner mig om denna kära vän.
(foto: christa.fi)
(foto: christa.fi)
Ett bra tips om man vill ha mera öppna ytor i köket är att avlägsna några köksdörrar. Det blir ett vackert blickfång som ändrar utséende beroende på hur man arrangerar sina husgeråd och kärl. Här har jag satt vanligt hyllpapper på väggen bakom hyllorna för en fin effekt.
När jag flyttade in i lägenheten var hälften av köksluckorna gula och hälften bruna. Vit målfärg förändrade köket totalt (Här finns bilder på före och efter). Det fanns även en bred bord av gula kakelplattor som jag täckte över med en gammal finblommig tapet jag fick av en vän (tejpade fast den med tubbelsidig tejp). Voilá och köket var som nytt!
